Alla vet att det inte är bra att få en betalningsanmärkning. Men hur blir egentligen ett obetalt internetköp till en sådan anmärkning? Vad är stegen däremellan? Och betyder ett brev från ett inkassoföretag eller Kronofogden automatiskt att du hamnat på svarta listan? Vi benar ut.
En betalningsanmärkning kan få stora konsekvenser för ditt liv. I värsta fall kan det leda till att du inte får låna pengar, inte kan hyra en lägenhet eller inte ens får teckna ett telefonabonnemang. Men hur blir en obetald räkning egentligen till en betalningsanmärkning?
Det börjar med att du får en räkning för det där nätköpet du gjorde, den där prenumerationstjänsten som du kanske inte ens använder, eller var det en parkeringsbot. Räkningen som du får i handen, eller elektroniskt, har ett förfallodatum. Ofta har du ungefär 15 till 30 dagar på dig att betala.
Om du inte betalar räkningen innan förfallodatumet får du vanligtvis en eller flera betalningspåminnelser, ofta med en påminnelseavgift tillagd på den ursprungliga summan du var skyldig. Ett företag är däremot inte är skyldigt att skicka några påminnelser alls, även om detta är vanligt. Så hur länge din räkning kan förbli obetald innan den övergår till inkassoföretaget varierar. Har du svårt att betala fakturan på utsatt tid, ring företaget och fråga om det går att förlänga tiden, eller om du kan delbetala skulden istället.
Om du inte betalar räkningen eller påminnelsen i tid är det vanligt att din skuld skickas vidare till ett inkassoföretag, som tar över skulden från företaget du är skyldig pengar. Till din ursprungliga räkning läggs då vanligtvis också en inkassoavgift till. Du kan alltid föra en dialog med inkassoföretaget om det går att sänka räntan, eller dela upp skulden. Anser du dig inte betalningsskyldig, behöver du genast kontakta inkassoföretaget. Kommunicera skriftligt, datera handlingar och ange sakliga argument för ditt resonemang, och kom ihåg att spara alla handlingar.
Om du inte betalar skulden från inkassoföretaget, (eller från företaget, om de inte arbetar med ett inkassoföretag) kan skulden skickas till Kronofogden. Kronofogden skickar dig då ett krav på betalning, det vill säga ett betalningsföreläggande. Det är viktigt att du noggrant läser igenom föreläggandet och skickar tillbaka delgivningskvittot som medföljt. Ditt svar är ett bevis på att du fått betalningsföreläggandet, inte på att du accepterar kravet. Skulle kravet vara felaktigt har du rätt att bestrida det och betalningsföreläggandet anger hur många dagar du har på dig, vanligen tio dagar.
Om du varken betalar eller bestrider, fattar Kronofogden ett beslut, ett så kallat utslag. Utslaget kan jämföras med en dom och är ett bevis på att företaget eller inkassoföretaget har rätt att kräva dig på skulden. När du fått ett utslag innebär det att du direkt måste betala det som framgår av utslaget. Om du anser att utslaget är felaktigt behöver du pröva det i domstol och kan då, utöver den ursprungliga skulden, bli skyldig att betala rättegångskostnader.
När Kronofogden beslutat om ett utslag registreras det hos kreditupplysningsföretagen som en betalningsanmärkning, vilket är en anteckning att du inte skött dina betalningar, och kan skapa stora problem i din vardag, till exempel att du inte kan köpa på avbetalning, ta lån eller hyra en bostad. Registret är tillgängligt för banker, andra långivare, hyresvärdar, telefonoperatörer och andra som har ett legitimt behov av att få del av informationen.
Det är kreditupplysningsföretagen som beslutar om betalningsanmärkningar och det är till kreditupplysningsföretagen du ska vända dig om du har frågor om eventuella anmärkningar. En lista över alla kreditupplysningsföretag finns hos Integritetsskyddsmyndigheten.
Hur länge uppgifterna finns kvar i kreditupplysningsföretagens register varierar. Vanligtvis finns uppgifter om privatpersoner kvar i tre år och om juridiska personer i fem år. Uppgifter om skuldsanering ska försvinna fem år efter dagen den inleddes. Pågår en betalningsplan längre än fem år försvinner uppgiften den dag betalningsplanen är klar.
Uppgifterna i artikeln är hämtade från Kronofogden, Integritetsskyddsmyndigheten samt Rådgivning från Stockholm stad.